Legymsallad är den krämiga grönsakssalladen som läggs på skinksmörgåsen – och den här varianten görs på vit sparris, morotstärningar och gröna ärtor i majonnäs och crème fraiche. Tio minuters arbete, ett par timmar i kylen, och den håller sig 3-5 dagar i en burk med tättslutande lock.
Den svenska standardversionen har dessutom äpple och saltgurka i sig och gräddfil som bas. Den här har det inte. Det är den danska grenen av samma sallad, där sparrisen sitter kvar och äpplet aldrig kom med – i Danmark och Norge heter den istället italiensk sallad, trots att den varken är italiensk eller påhittad där.
Under receptet står vad som egentligen ska vara i en legymsallad, varför den heter så – ordet är faktiskt det enda av namnen i Norden som beskriver innehållet – och vad den passar till. Receptet finns överst.
Legymsallad med sparris, morot och ärtor
Ingredienser
- 75 g vit sparris i bitar, från burk eller glas
- 90 g morötter
- 75 g gröna ärtor, gärna tinade från frysen
- 2 msk majonnäs, gärna hemgjord
- 1,5 msk crème fraiche
- 1 knivsudd socker
- Salt och peppar
Gör så här
- Låt sparrisbitarna rinna av i en sil.
- Skala morötterna och skär dem i små tärningar, ungefär lika stora som ärtorna.
- Lägg morotstärningarna i en liten kastrull med precis så mycket vatten att det täcker.
- Tillsätt lite salt och koka upp.
- Låt morötterna koka tills de nätt och jämnt är mjuka – det tar 2-3 minuter.
- Häll av vattnet och spola morötterna med kallt vatten.
- Låt morötterna rinna av ordentligt i silen.
- Rör ihop majonnäs och crème fraiche i en skål som rymmer grönsakerna också.
- Smaka av med socker, salt och peppar.
- Lägg i sparris, morötter och ärtor och vänd runt allt ordentligt.
- Låt salladen dra ett par timmar i kylen före servering.
Så här gör du, steg för steg
Vad ska det vara i en legymsallad?
I en legymsallad ska det vara kokta grönsaker i tärningar och en krämig dressing – ärtor och morötter är själva grunden, resten varierar. Så här ser den här versionen ut på ungefär 3 dl färdig sallad:
- Gröna ärtor, 75 g. Tillsammans med morötterna utgör de själva grunden i salladen. Enklast tinade från frysen – då ska de inte kokas, bara vändas ner på slutet. Färska ärtor är hårda och mjöliga råa, så dem kokar du två minuter tillsammans med morötterna och sköljer kalla.
- Morötter, 90 g. Skalade och tärnade lika stora som ärtorna, kokta 2-3 minuter och avsköljda i kallt vatten. Kokar de för länge faller tärningarna sönder i dressingen.
- Vit sparris, 75 g. Från burk eller glas, ordentligt avrunnen. Sparrisen är den milda, lite sötaktiga tonen och det som skiljer den här varianten från den svenska standarden.
- Dressingen. 2 msk majonnäs och 1,5 msk crème fraiche. Crème fraichen gör salladen lättare och lite syrligare än ren majonnäs.
- Smaken. En knivsudd socker, salt och peppar. Sockret är inte till för att göra salladen söt, utan för att lyfta morötterna.
Använder du otinade ärtor direkt från frysen kan du lägga ner dem i kokvattnet tillsammans med morotstärningarna allra sist, eller hälla kokande vatten över dem och låta dem stå ett par minuter. Låt dem rinna av ordentligt hur du än gör – det är det steget som avgör om salladen blir krämig eller vattnig.
Vad är skillnaden på den här och en vanlig svensk legymsallad?
Den svenska standardversionen har äpple och saltgurka i sig och gräddfil som bas, medan den här har sparris och majonnäs. Båda är legymsallad – de är två grenar av samma sallad:
- Svensk standard. Morot, ärtor, äpple och saltgurka i gräddfil med en skvätt majonnäs, smaksatt med senap och citron. Frisk och syrlig, och det är den man möter i recepten och i kyldisken.
- Den här varianten. Morot, ärtor och vit sparris i majonnäs med crème fraiche. Mildare, rundare och tätare – utan syran från äpple och gurka.
- Det som är gemensamt. Kokta grönsaker i lika stora tärningar, en krämig dressing och ett par timmars vila i kylen innan den serveras.
Vill du ha den syrliga tonen ändå, men utan att byta recept, kan du pressa i några droppar citron på slutet, eller finhacka en liten saltgurka och vända ner. Då landar du mitt emellan de två.
Varför heter det legymsallad?
Legymsallad heter så efter grönsakerna: «legymer» är ett äldre svenskt ord för kokta grönsaker och rotfrukter, lånat från franskans légume, som betyder just grönsak. Ordet legymsallad kan spåras i svenskan till 1920, och legymer ända till 1725, då stavat «legumer».
Och här är poängen som inte står i något av recepten: Sverige är det enda landet i den här familjen som har döpt salladen efter vad som faktiskt är i den. Titta på de andra namnen:
- Danmark och Norge: «italiensk salat» – men den är inte italiensk, och förklaringen om den italienska flaggans färger är bara en teori som saknar belägg.
- Spanien: ensaladilla rusa, alltså rysk sallad – ett annat land, och inte rätt land heller.
- Italien: insalata russa. Italienarna kallar den alltså också rysk, vilket gör den danska benämningen ännu underligare.
- Sverige: legymsallad – grönsakssallad, på lånad franska. Rakt på sak.
Innehållet har dessutom flyttat på sig. Slår man upp den danska «italiensk salat» i Ordbog over det danske Sprog från 1927 står det att den görs på makaroni, morötter och sparris – helt utan ärtor. I den moderna danska ordboken är makaronen borta och ärtorna inne. Danskarna har alltså bytt innehåll två gånger under ett namn som aldrig har stämt, medan det svenska namnet hela tiden har hållit sig till det som faktiskt ligger i skålen: kokta grönsaker.
Vad passar till legymsallad?
Legymsallad läggs på kokt skinka på smörgåsen – det är dess huvudsakliga plats, och den är svår att slå. Så här använder jag den:
- På kokt skinka. Rågbröd, smör, ett salladsblad, två vikta skinkskivor och 1-2 msk sallad överst.
- Till julskinkan. Den är den milda på julbordet och står bra bredvid senapen och de starkare tillbehören.
- Till rostbiff. Ovanligare, men bra – där brukar annars pepparrot och rostad lök ha ensamrätt.
- På picknicken. Den tål att stå kallt i en burk och blir bara bättre av timmarna, så länge den inte står i solen.
- Garnerad. En halv körsbärstomat och en dillkvist. Två sekunders arbete som gör skillnad på ett fat.
Vill du ha fler hemgjorda pålägg på bordet står laxröra med varmrökt lax bra bredvid den här. Ska det bli en hel lunch är potatissallad utan majonnäs ett lättare alternativ, och grönsallad med avokado, oliver och ärtor ger något friskt vid sidan av. Vill du ha en tunnare dressing att ösa över istället, finns krämig salladsdressing på crème fraiche.
Hur länge håller legymsallad?
Legymsallad håller sig 3-5 dagar i kylen i en burk med tättslutande lock, och den blir bättre av att stå. Den behöver faktiskt ett par timmar innan den är sig själv – dressingen ska hinna dra smak från morötter och sparris.
Tre saker kortar hållbarheten i onödan: grönsaker som inte runnit av ordentligt, så att det samlas vätska i botten; en skål utan lock, så att ytan torkar; och hemgjord majonnäs på råa äggulor, som kräver att salladen står kallt hela tiden. Ska den stå framme på ett julbord i flera timmar är köpt majonnäs det säkra valet.