Pressdirekt är finansierad av reklam, och allt innehåll på webbplatsen ska betraktas som reklam.

Skattemiljoner till obegriplig konst – medan vårt gemensamma arv tillåts förfalla

Sverige är ett land av hårt arbetande människor. Vi betalar hög skatt och vi gör vår plikt. Löftet vi fick tillbaka var att våra pengar skulle gå till det som bygger samhället starkt. Vård, skola, vägar och vår gemensamma kultur.

Men vem är det egentligen som bestämmer vad som är kultur? Och vem är kulturen till för?

Varje år delar staten och kommunerna ut miljarder i kulturbidrag. Det är dina och mina pengar. Men vart tar de vägen? Svaret gör många vanliga medborgare både besvikna och arga.

Elitkultur för de invigda

Gång på gång ser vi hur skattepengar strösslas över obegripliga konstprojekt i storstäderna. Det är uppsättningar och utställningar som vanligt folk varken förstår eller vill se. Det är normkritiska teaterpjäser med tomma salonger och provokativ konst som mest handlar om att chocka.

Besluten om vem som får pengarna fattas av en liten, sluten krets. Det är kulturbyråkrater som pratar samma akademiska språk och bor i samma fina stadsdelar. De klappar varandra på axeln och skickar fakturan till skattebetalarna.

Frågar man varför undersköterskan i Flen ska betala för elitens hobbyprojekt i Stockholm blir svaret ofta högdraget. “Vanligt folk förstår inte konst”, brukar det heta. Vi ska tydligen bara betala och vara tysta.

Det verkliga kulturarvet glöms bort

Samtidigt som miljonerna rullar till storstädernas elitprojekt, svälter den folkliga kulturen.

Runt om i Sverige finns hembygdsgårdar, gamla kyrkor, bruksmiljöer och lokala museum. Detta är platser som bär på vår riktiga historia. Det är här vi kan visa våra barn hur våra förfäder levde och slet för att bygga det här landet.

Men dessa platser kämpar för sin överlevnad. Ofta hålls de vid liv av äldre eldsjälar som jobbar helt gratis. När de ber kommunen om ett litet bidrag för att laga ett läckande tak, då är plötsligt kassan tom.

Det är dags att vi ställer krav på hur våra pengar används. Kulturen ska finnas till för oss alla, inte för en liten elit. Det är dags att vi prioriterar vårt gemensamma svenska kulturarv, innan det förfaller och försvinner helt.